Under lång tid har psykiatrin betraktat aggressivt beteende främst genom linserna av psykologi, miljö och signalsubstanser som serotonin. Men under det senaste decenniet har en ny spännande frontlinje växt fram inom biologisk psykiatri: studiet av immunförsvaret och dess påverkan på hjärnan, mer specifikt rollen av neuroinflammation.
Mikroglia och immunsystemet i hjärnan
Hjärnan har sitt eget specialiserade immunsystem som styrs av celler som kallas mikroglia. När kroppen drabbas av kronisk stress, infektioner eller metabola sjukdomar kan mikroglia bli överaktiverade. De börjar då producera proinflammatoriska molekyler, så kallade cytokiner (till exempel IL-6 och TNF-alfa), direkt i hjärnvävnaden. Denna låggradiga, kroniska neuroinflammation påverkar hur hjärnans nätverk fungerar.
Hur inflammation föder aggression
Forskning har visat att höga nivåer av inflammation i centrala nervsystemet har en direkt negativ inverkan på prefrontala cortex – det område som ansvarar för impulskontroll och rationellt tänkande. Samtidigt tenderar inflammation att bryta ner tryptofan, den aminosyra som behövs för att tillverka serotonin. Resultatet blir en dubbelstöt: sänkt serotonin (vilket ökar impulsivitet) och en försvagad förmåga i pannloben att bromsa aggressiva impulser.
Framtida behandlingsmetoder
Denna upptäckt öppnar upp helt nya vägar för psykiatrisk behandling. Patienter som uppvisar svårhanterlig aggression och som inte svarar på vanlig samtalsmetodik eller neuroleptika, kan i framtiden komma att screenas för inflammatoriska biomarkörer. Kliniska studier undersöker nu om antiinflammatoriska läkemedel, omega-3-fettsyror och specifika kostförändringar kan användas som komplementär behandling för att dämpa neuroinflammation och därmed minska aggressivt beteende.