Inom den kliniska psykologin möter man ofta individer som uppvisar svårhanterlig aggression, men som paradoxalt nog verkar helt oförmögna att beskriva vad de känner. Detta tillstånd kallas för alexitymi (från grekiskans ord för "avsaknad av ord för känslor"). Forskning visar att det finns en stark koppling mellan hög grad av alexitymi och impulsivt, aggressivt beteende.
Känslomässig blindhet
Alexitymi är inte en psykiatrisk diagnos i sig, utan ett personlighetsdrag som kännetecknas av en oförmåga att identifiera, differentiera och beskriva egna och andras känslor. En person med alexitymi kan känna att något är fel i kroppen – de upplever hjärtklappning, ett tryck över bröstet eller en diffus inre spänning – men de kan inte sätta etiketten "jag är ledsen", "jag känner mig kränkt" eller "jag är rädd" på detta tillstånd.
Kroppslig spänning blir till utbrott
Eftersom känslorna inte kan bearbetas kognitivt eller uttryckas verbalt, ackumuleras den fysiologiska spänningen i kroppen. Till slut blir det inre trycket för stort. Eftersom individen saknar ett psykologiskt språk för att hantera obehaget, översätts den kroppsliga spänningen direkt till ett motoriskt utlopp: ett aggressivt utbrott. Aggressionen blir här en primitiv ventil för känslor som inte har hittat något annat uttryckssätt.
Behandling genom känsloskola
För patienter med denna problematik är traditionell ilskehantering ofta verkningslös. Behandlingen måste istället börja på en grundläggande nivå genom en så kallad "känsloskola". Inom ramen för KBT eller mentaliseringsbaserad terapi (MBT) får patienten lära sig att koppla ihop kroppsliga förnimmelser med specifika känslor och bygga upp ett emotionellt ordförråd. När känslor kan benämnas, minskar behovet av att agera ut dem genom våld.