Reumatoid artrit (RA), i dagligt tal ofta kallat ledgångsreumatism, är en kronisk inflammatorisk autoimmun sjukdom som främst angriper kroppens leder. Vid RA misstar immunsystemet kroppens egen vävnad, specifikt ledkapselns innerhinna (synovium), för en främmande inkräktare. Detta utlöser en ihållande inflammation som med tiden kan bryta ner brosk och angränsande ben, vilket leder till deformerade leder och funktionsnedsättning. Sjukdomen drabbar oftast de små lederna i händer och fötter först, men kan med tiden även engagera större leder som knän, höfter och axlar. Det är också en systemisk sjukdom, vilket innebär att den kan påverka andra organ som lungor, hjärta och ögon.
Symptomen på reumatoid artrit utvecklas vanligtvis smygande. De första tecknen är ofta ihållande ledvärk, svullnad och en påtaglig morgonstelhet som kan sitta i under flera timmar. Drabbade individer upplever ofta en symmetrisk påverkan, vilket innebär att om höger hand är drabbad är oftast även vänster hand det. Utöver de ledspecifika symptomen är allmänna sjukdomstecken som uttalad trötthet (fatigue), feberkänsla och oavsiktlig viktnedgång vanliga. Sjukdomsförloppet karaktäriseras ofta av skov, det vill säga perioder av hög inflammatorisk aktivitet och svåra symptom, som varvas med lugnare perioder.
Orsakerna till reumatoid artrit är inte helt klarlagda, men man vet att det krävs en kombination av genetiska och miljömässiga faktorer för att sjukdomen ska bryta ut. Rökning är den starkaste identifierade miljöfaktorn och ökar risken markant, särskilt hos personer med en specifik genetisk sårbarhet. Diagnosen ställs genom en sammanvägning av patientens sjukdomshistoria, klinisk undersökning, blodprover (där man letar efter reumatoid faktor, RF, och anti-CCP-antikroppar) samt bilddiagnostik som röntgen eller ultraljud.
Behandlingen av RA har revolutionerats under de senaste decennierna. Tidig diagnos och snabbt insatt behandling är avgörande för att förhindra permanenta ledskador. Grundbulten i behandlingen är läkemedel som modifierar sjukdomsförloppet, så kallade DMARDs (Disease-Modifying Antirheumatic Drugs), där metotrexat ofta är förstahandsvalet. Vid otillräcklig effekt används biologiska läkemedel, vilka målinriktat blockerar specifika signalmolekyler i immunsystemet, såsom TNF-alfa. Regelbunden fysioterapi och arbetsterapi är också nödvändiga inslag för att bibehålla rörlighet, muskelstyrka och ledfunktion i vardagen.